Testamente till fast pris med vår svenskspråkiga familjejurist. Klicka här och läs mer! >>

Ta en titt på Lexlys adventskalender för att se vilka överraskningar tomtarna har paketerat bakom luckorna 🎁🎄 🎅 Julkalender 2022 (på finska) >>

Perunkirjoitus ja perinnönjako helposti ja luotettavasti - Lexly.fi

Arvskifte

Vad är arvskifte? 

Arvskifte är en juridisk åtgärd var dödsboets egendom delas till arvingarna. Efter arvskiftet slutar dödsboet att existera och den ärvda egendomen flyttas från att vara dödsboets egendom till att vara arvtagarnas egendom.  

Vem är lagstadgade arvingar? 

Lagstadgade arvingar är: 

  1. Den avlidnes barn och deras avkomlingar. Dessa kallas för bröstarvingar.  
  1. Den avlidnes maka/make, ifall den avlidne inte har efterlämnat bröstarvingar 
  1. Den avlidnes föräldrar och efter dem den avlidnes syskon och syskonens arvingar, om den avlidne inte hade någon make/maka eller om denne inte längre är vid liv.   
  1. Den avlidnes mor-/farföräldrar och efter dem deras barn alltså den avlidnes syskon, om inte någon av de tidigare nämnda är vid liv  

I ärvdabalken finns ingen bestämmelse gällande mostrars/fastrars och morbröders/farbröders arvsrättigheter. Kusiner ärver inte.   

 

Vem ärver?  

Det finns tre grunder för att befinna sig i arvtagarställning. 1) Lagenliga arvingar, alltså släktingar (bl.a. barn, föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon), 2) testamentstagare och 3) maken/makan, om den avlidne var gift och om hen heller inte hade bröstarvingar.  

Om den avlidne inte har efterlämnat lagenliga arvingar, en make/maka eller testamente, är den sista arvtagaren finska staten.  

När ärver maken/makan?  

Den avlidnes maka ärver hela den avlidnes egendom i de situationer var den avlidne inte har egna bröstarvingar och inte heller egendom som hen helt eller delvist har testamenterat till andra arvtagare.

Lexly.fi apunasi kaikissa lakiasioissa - Helpot lakipalvelut

Behovsanalys av juridiska tjänster på nätet 

Vet du vilka juridiska dokument just du skulle behöva ha? Ta snabbt reda på det genom att fylla i den avgiftsfria tjänsten “behovsanalys av juridiska tjänster” (på finska) som uppsatts av juristerna vid Lexly.   

Behovsanalys (på finska)

När kan man förrätta ett arvskifte? 

Man kan förrätta ett arvskifte efter att bouppteckningen har förrättats och boet har utretts, dvs. när eventuella skulder har betalats och eventuella specialtestamenten har fyllts i. Om den avlidne har varit gift ska den giftorättsenliga egendomen delas mellan dödsboet och änklingen innan arvskiftet. Ibland kan det också finnas skäl till att realisera, dvs. sälja dödsboets egendom för att kunna utreda dödsboet och sedan gå vidare. 

Måste dödsboets egendom realiseras innan arvskiftet förrättas?  

Nej, dödsboets egendom måste inte realiseras, dvs. omvandlas till pengar för att dödsboet ska kunna delas. Ifall det finns tillräckligt med medel i dödsboet för betalning av eventuella skulder och för ifyllandet av specialtestamenten måste egendom inte säljas innan arvskifte förrättas.  

Måste man förrätta arvskifte? 

Arvskifte måste förrättas. Först efter att arvskifte har förrättats saknar dödsboet sin juridiska samförvaltningsenhet. I samband med förrättande av arvskifte får varje dödsbodelägare äganderätten till den andel som enligt lag eller testamente tillhör denne. 

Den enda situationen var ett arvskifte inte behöver förrättas är i de situationer var det endast finns en arvtagare i dödsboet. I dessa situationer övergår all egendom till den enda arvtagaren redan på basis av bouppteckningen.  

Vilken nytta har man av arvskiftet? 

Arvskifte redogör för den egendom som den avlidne har efterlämnat och det upphäver dödsboets samförvaltning. Före arvskiftet tillhör dödsbodelägarnas andelar dödsboet. En andel i ett dödsbo kan t.ex. inte säljas. I samband med arvskifte flyttas egendomen till arvingarnas egen besittning.   

 

Påverkar arvskiftet betalandet av arvsskatten? 

Man kan inte fördröja betalningen av arvsskatten genom att försöka skjuta upp arvskiftet. Beskattaren tar skattebeslut antingen på basis av uppgifterna i bouppteckningen eller på basis av arvskifteshandlingen ifall den inlämnas till Skatteförvaltningen innan arvsskatteberäkningen med stöd av bouppteckningen har färdigställts. Beskattaren gör alltså en så kallad kalkylmässigt arvskifte baserat på uppgifterna i bouppteckningen, ifall det inte finns några mera specifika uppgifter.  

I praktiken kan informationen i arvskiftet skilja sig från bouppteckningen. Därmed kan arvskiftesberäkningen i arvskiftet vara mer exakt än arvskiftesberäkningen som framställts på basis av bouppteckningen.  

Beskattaren tar ett beskattningsbeslut 6-12 månader efter att de mottagit bouppteckningen.

Skadar arvskiftet änklingens rättigheter? 

Arvskiftet skadar eller försummar inte änklingens rättigheter. Änklingens lagstadgade rättigheter så som t.ex. boende- och besittningsrätten till ett livslångt gemensamt boende förändras inte fastän ett arvskifte förrättas. 

Kan man avstå ifrån arv? 

Ja, man måste inte ta emot arv. En arvinge kan avstå ifrån arv innan eller efter avgivarens död. Man kan inte delvist avstå ifrån arv, utan man måste antingen ta emot allt eller avstå ifrån allt. 

Man kan avstå ifrån arv antingen genom att bestämma vem arvet ska tillfalla eller så kan man låta bli att bestämma det. Ifall man avstår ifrån arv utan att bestämma vem arvet i stället ska tillfalla, skiftas egendomen då enligt det att överlåtaren skulle ha avlidit innan hen hunnit ärva. Arvet går till överlåtarens barn förutsatt att även barnen är arvtagare till arvlåtaren eller ersättare för arvtagaren. Arvsskatten ska i dessa fall betalas av de som tar emot arvet istället för den egentliga överlåtaren. 

Ifall man avstår ifrån arv och samtidigt bestämmer till vems fördel man överlåter arvet, hamnar överlåtaren att betala arvsskatten och mottagaren hamnar att betala gåvokostnaderna.  

Egendom som man med stöd av testamente ska erhålla kan man också delvist avstå ifrån. Reglerna gällande avstående från testamente skiljer sig också lite ifrån reglerna gällande avstående ifrån arv.

Avstående ifrån arv eller testamente kommer ofta fram vid bouppteckningstillfället eller efter det. Efter att arvskifte har förrättats kan man inte längre avstå ifrån arv.  

Hur påverkas änklingens ställning av arvskiftet? 

Ärvdabalkens bestämmelser skyddar änklingens ställning. 

Änklingen har rätt att hålla egendomen oskiftad i sin besittning ifall inte bröstarvingen/bröstarvingarna kräver att arvskifte förrättas eller ifall den avlidne har förordnat något annat i sitt testamente.  

Ifall bröstarvingarna inte kräver skifte lönar det sig att ta reda på vad änklingens rätt att hålla egendomen oskiftad i sin besittning innebär. Änklingen har ändå alltid – oberoende av bröstarvingarnas krav på skifte – rätt att behålla makarnas gemensamma hus- och hemlösöre oskiftade med förutsättningen att änklingen inte ensam har extra tillgångar till skaffandet av egen bostad.  

Kan man sinsemellan med arvingarna bestämma om arvskiftet?  

Ja, arvingarna kan sinsemellan bestämma gällande hur arvet ska delas.  

Arvingarna måste inte dela all egendom sinsemellan, utan arvet kan skiftas enligt det som är förståndigt och ändamålsenligt. En arvinge kan få en sak och den andra en annan sak. Det viktiga är att egendomsandelen i stora drag är lika stor så att alla uppfattar att skiftet är rättvist.  

Vad är en skiftesman? 

En skiftesman är en professionell person, ofta en advokat utsedd av tingsrätten. Någon av dödsbodelägarna ska till tingsrätten ansöka om beslut gällande val av skiftesman.  

Till skiftesmannens uppgifter hör att få en möjlig avvittring och ett arvskifte till ände. Man ansöker förordnande av en skiftesman endast i de situationerna ifall dödsbodelägarna inte sinsemellan har kommit fram till ett beslut. Skiftesmannen ska dock sträva till att nå enlighet mellan dödsbodelägarna. Ifall man inte når enhällighet ger ärvdabalken direktiv angående hur avvittringen eller arvskiftet ska uträttas genom skiftesmannens beslut.  

När behövs en skiftesman? 

Ifall man inte lyckas skifta egendomen genom sämjoskifte, kan vem som helst av dödsbodelägarna ansöka om förordnande av skiftesman från tingsrätten. Skiftesmannens ska då utreda dödsboet samt skiftet av det.  

Vad är en boutredningsman? 

Boutredningsmannen ansvarar för dödsboets framskridning. I praktiken innebär detta betalning av dödsboets skulder, ifyllandet av specialtestamenten, kartläggande av olika avtalsförhållanden och en allmän uppgift att säkerställa att det inte finns några utomstående viljor vars intressen kan komma att skada ett förmånligt skifte av arvet.  

Ifall man har ansökt om förordnande av skiftesman, fungerar också denne ofta som boutredningsman.