Testamente till fast pris med vår svenskspråkiga familjejurist. Klicka här och läs mer! >>

Ta en titt på Lexlys adventskalender för att se vilka överraskningar tomtarna har paketerat bakom luckorna 🎁🎄 🎅 Julkalender 2022 (på finska) >>

Perunkirjoitus ja perinnönjako helposti ja luotettavasti - Lexly.fi

Bouppteckning

Vem ansvarar för att ordna bouppteckningen?

I praktiken ansvarar den som bäst känner till den avlidnes förmögenhetssituation för att ordna ett bouppteckningstillfälle. Oftast är det den avlidnes barn eller make.

Vad innebär ett bouppteckningstillfälle?

Bouppteckningstillfället är ett tillfälle som alla dödsbodelägare kallas till och var man noggrant går igenom ett på förhand utarbetat bouppteckningsinstrument. I slutet av tillfället undertecknas bouppteckningsinstrumentet. Förutom dödsbodelägarnas underskrifter behövs också två utomstående personers underskrifter, så kallade gode män.

 

Vad är en bouppteckning?

Bouppteckningen är en utredningsförteckning över den avlidnes dödsbodelägare, dvs. arvingar, maka och testamentstagare samt en utredning över den avlidnes egendom och skulder. I praktiken fungerar bouppteckningen som den avlidnes sista skattedeklaration, ett dokument som listar den avlidnes egendom.

Måste man alltid göra en bouppteckning?

En bouppteckning måste alltid göras efter att en person som stadigvarande bott i Finland har avlidit. Det finns inga undantag. Fastän den avlidne inte skulle ha någon egendom eller några skulder, måste bouppteckning ändå upprättas.

Vem ska sköta dödsboets ärenden innan bouppteckningen?

Innan bouppteckningstillfället måste någon närstående till den avlidne ta hand om dödsboets pappershandlingar. Oftast är det någon av dödsbodelägarna, alltså den avlidnes barn eller make. Lagen förutsätter endast att en person som “känner till boet bäst” tar hand om detta. Dödsbodelägarna kan också befullmäktiga någon annan, så som en jurist eller en annan expert att färdigställa bouppteckningen. Någon måste också fungera som bouppgivare i bouppteckningen. Juristen som har upprättat bouppteckningen fungerar ofta som godeman och någon av dödsbodelägarna fungerar som bouppgivare.

Vem ska ta hand om dödsboets ärenden efter bouppteckningen?

Efter bouppteckningen vet man vem som är dödsbodelägare. Dödsbodelägarna har gemensam förvaltning över dödsboet, vilket innebär att alla dödsbodelägare ska godkänna alla åtgärder som vidtas i dödsboet. Det mest praktiska är att man befullmäktigar någon av dödsbodelägarna till att ta hand om dödsboets löpande ärenden, så som t.ex. betalning av räkningar och att kontakta en fastighetsförmedlare om försäljning av dödsboets lägenhet.

Bouppteckning

Lexlys erfarna familjerättsexperter hjälper dig med allt som rör bouppteckningen.

Boka tid för konsultation
67 €

Boka tid för preliminär konsultation och berätta om dödsboets situation. I fall du efter konsultationen besluter dig för att förrätta en bouppteckning tillsammans med vår jurist, kommer vi inte att ta enskilt betalt för konsultationen utan då betalar du endast det fasta priset på 265 €/t.

Boka

Vart ska bouppteckningen lämnas in?

Bouppteckningen ska lämnas in till Skatteförvaltningen inom en (1) månad efter att bouppteckningstillfället har hållits. Bouppteckningen ska även lämnas in till den avlidnes använda banker och möjligen också till försäkringsbolag och bostadsbolagets disponent. Ifall man vill fastställa delägarförteckningen ska bouppteckningen också sändas för fastställelse till myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

Vilka är gode männen?

Dödsbodelägarna väljer två personer som ska fungera som gode män. Gode männen är två utomstående betrodda personer. Ofta är de fackmän, så som jurister. Gode männens uppgifter är att bedöma och förteckna egendom tillhörande dödsboet. Gode männen ska värdera boets tillgångar till sitt verkliga värde, det vill säga till det verkliga marknadspriset. Gode männen undertecknar också förutom bouppgivaren och dödsbodelägarna bouppteckningen.

Vem har rätt att närvara vid bouppteckningstillfället?

Till bouppteckningstillfället ska lagenliga arvingar, änkan/änklingen och andra dödsbodelägare så som testamentstagare, och sekundära arvingar kallas. Universell testamentstagare är dödsboets delägare till skillnad från legatarier. Änkan/änklingen är delägare i dödsboet fram till avvittringen.

;

Måste man delta i bouppteckningstillfället?

Dödsboets delägare måste inte infinna sig vid bouppteckningstillfället. Deltagandet rekommenderas trots allt, eftersom delägarna vid tillfället tilldelas nyttig information t.ex. om bouppteckningens betydelse och ett kommande arvskifte. Om man vill kan man ta med sig ett biträde till bouppteckningstillfället eller så kan en dödsbodelägare befullmäktiga en annan person att företräda honom/henne vid bouppteckningstillfället.

Hur bestäms arvsskatten?

Arvsskatten bestäms efter hur nära familjemedlem arvtagaren har varit med den avlidne. Det finns två arvsskatteklasser. Närstående, alltså barn, barnbarn och änkan/änklingen tillhör den första arvsskatteklassen och resten tillhör den andra arvsskatteklassen. Den första arvsskatteklassen beskattas mildare än de som tillhör den andra arvsskatteklassen. Efterlevande maken får även avdrag från arvsskatten. Skattemyndigheten skickar ut enskilda skattebeslut till alla arvtagare.

 

När ska arvsskatten betalas?

Skatteförvaltningen skickar ut arvsskattebeslut tidigast 6 månader och högst 1 år efter bouppteckningen har inlämnats till Skatteförvaltningen. Änkan/änklingen får endast ett arvsskattebeslut ifall hen ärver egendom eller om hen får en försäkringsersättning.

Vad ska göras efter bouppteckningen?

Bouppteckningen är det första, men inte det sista steget i att utreda dödsboet. Efter bouppteckningen är dödsboet oskiftat. Gemensam förvaltning av dödsboet råder mellan dödsbodelägarna. Oftast lönar det sig dock att skifta dödsboet relativt snart efter bouppteckningen. Om den avlidne var gift, ska makarnas gemensamma egendom först delas, det vill säga avvittras eller separeras. Först efter avvittringen eller åtskiljningen kan ett arvskifte förrättas.

Behövs bouppteckningen efter arvskiftet?

Det lönar sig att behålla bouppteckningen även fast arvskifte har förrättats. Du behöver bouppteckningen t.ex. ifall du ska lämna in en skattedeklaration för överlåtelsevinst när du säljer den egendom som du har ärvt.

Kan de värden som angetts i bouppteckningen ändras efter att bouppteckningshandlingen inlämnats till skattemyndigheten?

Skattemyndigheten kan rätta i bouppteckningen antecknat egendomsvärde om det till skattemyndigheten inlämnas en utredning om högre eller lägre värde på det som upptagits i bouppteckningen. I varje fall lönar det sig alltid att kontrollera arvsskattebesluten noggrant.